Kylaggregat och hur de används

Vi människor har under århundraden använt kylmedel, på 1500-talet finns de första dokumenterade fallen där is kombinerats med salt för att uppnå temperaturer under 0 grader. På 1800-talet tog utvecklingen rejäl fart och 1834 togs det första patentet kring kylprocessen som innefattar kompressorteknik – en metodik som fortfarande är väldigt vanlig. 

Kommersiella kylaggregat och kylanläggningar idag

Många typer av kylaggregat finns i privatbostäder, och på varmare breddgrader är de direkt avgörande för människors hälsa och välbefinnande – något som inte lär minska i takt med klimatförändringarna och ökade temperaturer. Men om man tittar på de stora kommersiella aggregaten och anläggningarna så har vi här listat några vanliga sektorer/branscher och hur kylaggregaten används (syfte). Kylaggregat används både för att hålla låga temperaturer men även för ren frysning.

• Livsmedelsindustrin: Här finns alltifrån storskaliga kylanläggningar som används för kyla och att hålla mycket låga temperaturer (frysvaror) till mindre aggregat som återfinns i restauranger, caféer och mataffärer. Kylaggregat används för att bevara färskheten hos matvaror, förhindra tillväxt av bakterier och förlänga hållbarheten.
  
• Detaljhandel: Utöver matbutiker och stormarknader, används kommersiella kylaggregat till exempel i blomsterbutiker för att bevara blommors färskhet.
  
• Sjukvård/sjukhus: Detta är en kritisk sektor. Många läkemedel (som flytande antibiotika) och vacciner kräver kyla, liksom blod som används vid blodtransfusioner.
  
• Forsknings- och utvecklingslaboratorier: Ganska spretig sektor, här återfinns alltifrån laboratorier kopplade till sjukhusen och läkemedelsframtagning till den kemiska industrin eller labb som sysslar med bioteknik. Kylaggregat används till exempel för att bevara prover och genomföra experiment under kontrollerade förhållanden.
• Hotell: Hotell och andra övernattningsanläggningar använder olika kylaggregat för allt från att kyla mat och dryck till klimatkontroll i byggnader.
• Serverhallar: Servar behöver kyla för att förhindra överhettning och i Sverige har det utvecklats en hel kring industri kring detta, företrädesvis i de norra delarna av landet där vi hittar stora serverhallar för till exempel Meta (tidigare Facebook). Det svala klimatet gör att kostnaderna för kyla minskar.
• Tillverkningsindustrin: Inom tillverkningen används kylaggregat för att kyla ner maskiner, processer och produkter. Exempelvis kan plast- och metallindustrin kräva kylning under eller efter produktionsprocessen för att säkerställa produktkvalitet.
• Transportsektorn: Kyltransporter sker på många sätt; via järnväg, väg, sjö och flyg. Här transporteras alltifrån livsmedel till läkemedel. Inom livsmedelsindustrin pratar man ofta om att inte bryta kylkedjan, d.v.s att livsmedlen hanteras i ett temperaturkontrollerat nätverk av fordon, terminaler, kyl- och fryslager.
• Kontor, köpcentrum och publika utrymmen: Här spelar kylaggregat en viktig roll för välmående och trivsel när det kommer till att hålla rätt temperaturer.

Kylaggregat och köldmedium

Det finns flera metoder och tekniker för att operera kylaggregat/kylanläggningar och skapa kyla och frysning men köldmedia är den gemensamma nämnaren. Köldmedium kan existera i både gas och flytande form beroende på tryck och temperatur det utsätts för i kylsystemets kretslopp. I sin flytande form har köldmediet en hög kapacitet att absorbera värme när det förångas (övergår till gasform igen) i förångaren, som finns inne i kylutrymmet. Detta steg är avgörande för kylprocessen eftersom det är här kylningen faktiskt sker.

Vid val av köldmedia/metod så är saker som kylkapacitet, energieffektivitet, miljöpåverkan och säkerhetskrav viktiga.

Köldmedier ingår i alla kommersiella kylar, frysar, luftkonditionering och värmepumpar. En definition vi har i Sverige är att de kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustningar som har en fyllnadsmängd på 5 ton koldioxitekvivalenter eller mer och används i en och samma verksamhet/fastighet av en och samma verksamhetsutövare (operatör) utgör en så kallad köldmedieanläggning.

Naturliga köldmedier i kylaggregat

I dag finns det striktare regelverk kring så kallade syntetiska köldmedier då dessa kan innehålla miljöfarliga fluorerade växthusgaser. Dessa fluorerade växthusgaser eller f-gaser som man brukar förkorta dem är enligt definitionen i EU/517/2014: fluorkolväten, perfluorkarboner och svavelhexafluorid och andra växthusgaser som innehåller fluor. 

Det är förbjudet att installera stationär kyl- och frysutrustning med GWP-faktor på 2 500 eller mer (till exempel R404A). Här kan du läsa mer om GWP (Global Warming Potential) och hur det räknas ut. Många av de fluorerade växthusgaserna har extremt höga GWP-värden som är skadliga för klimatet. Flera av dessa gaser påverkar också ozonlagret och här pratar man om ODP (Ozone Depletion Potential). F-gaser innehåller också PFAS som det kommit många larmrapporter om de senaste åren.

Det finns många alternativ för köldmedia till f-gaserna. Läs mer om de senaste ändringarna i f-gasförordningen. Den nuvarande f-gasförordningen kom till 2014. Under våren 2023 kom EU-kommissionen med ett förslag om att revidera förordningen, och i februari 2024 så godkändes revideringen inom EU.

Naturliga köldmedier tar allt större plats, mycket beroende på att de har låga GWP-värden (mindre miljöpåverkan) och hög effektivitet. Vanliga naturliga köldmedier innefattar ammoniak, koldioxid, propan, propen och isobutan. I vår kunskapsbank hittar du mängder av läsning kring  köldmedier och mycket annat. Dessutom har vi en egen podd där vi  intervjuar branschexperter som ger kunskap och inspiration till dig som arbetar med eller vill arbeta med hållbar kyla och värme.