GWP-värde för köldmedium

GPW-värdet (globala uppvärmningspotentialen), eller GWP-faktorn, har tagits fram för att kunna jämföra olika växthusgasers effekt på klimatet. Ett köldmedium med ett högt GWP-värde bidrar mer till växthuseffekten än ett med ett lågt GWP värde.

För att kunna göra uträkningen används koldioxidekvivalenter, CO2-ekvivalent, som enkelt uttryckt är ett sätt att ange hur stor växthuseffekt ett utsläpp av en gas har i jämförelse med utsläpp av samma mängd koldioxid (CO2). GWP-faktorn för koldioxid är (1). Värdet mäts över en period av 100 år.

Köldmedier och GWP-värden

För F-gasförordningen så är GWP en viktig del, och i februari 2024 så godkände EU en skärpning av förordningen som skyndar på utfasningen av HFC-köldmedier. Detta innebär att  tillgången på HFC-köldmedier (väte-fluor-kol-föreningar) begränsas kraftigt 2030. EU-Kommissionen framhåller att det nu är bråttom och att varje sektor bör ”hitta lösningar för att snabbt byta till köldmedier med lågt GWP-värde”. Dagens HFC-gaser används i allt från kylaggregat till air conditioners. De alternativ som EU-kommissionen listar är:

• Naturliga köldmedier såsom Isobutan, Propan, Propen, Ammoniak och Koldioxid
• HFC-gaser med lägre GWP-värde, däribland R32
• Hydrofluorkolväten (HFO)
• HFC-HFO-blandningar

Både HFC och HFO är så kallade syntetiska köldmedier och F-gaser. De innehåller bland annat fluor men även PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser). Och PFAS har det skrivits mycket om de senaste åren, gruppen PFAS (samlingsnamn för över tusentals olika ämnen med liknande kemisk struktur) kallas ofta för evighetskemikalier/ämnen.
”När det gäller fluorerade gaser (så kallade F-gaser) är det stora problemet att de bryts ner till TFA, vilket är en PFAS-kemikalie som finns i allt högre mängder i den vattenlevande miljön. Dessutom står dessa gaser för 63 % av PFAS-utsläppen”, skriver det Internationella Kemikaliesekretariatet Chemsec. PFAS-exponering i sin tur, framhäver Chemsec, har i olika studier kunnat kopplats till flera typer av cancer samt nedsatt immunförsvar.

HFO är lik HFC, men har en kemisk modifiering som gör att den inte stannar så länge i atmosfären. Därför bidrar den inte lika mycket till den globala uppvärmningen. Detta har gjort att delar av branschen tittar mot HFO som en ren ersättare till HFC. Men. Den globala intresseorganisationen Atmosphere som arbetar för att minska utsläppen från kylindustrin trycker på att GWP-värdet bör beräknas på 20 år, inte 100 år. Atmosphere har sammanställt en omfattande lista med olika köldmedier och dessa globala uppvärmningspotential där det tydligt framgår att naturliga köldmedier har avsevärt mindre klimatpåverkan än syntetiska köldmedier inklusive HFO. Läs mer om köldmedium och kylaggregat.

Kraftig tillväxt för naturliga köldmedier

I sin årsrapport för 2023 skriver Atmosphere, apropå, skärpningen av F-gasförordningen: ”De mest använda f-gaserna, som står för cirka 90% av f-gasutsläppen, kommer att minska med 95% fram till 2030 jämfört med 2015, för att sedan gå ner till noll fram till 2050 – världens första totala utfasning av HFC. Kylskåp och frysar för kommersiellt bruk (självständiga enheter) som innehåller andra fluorerade växthusgaser (förutom HFC) med ett GWP (Global Warming Potential) på 150 eller mer kommer att förbjudas från och med den 1 januari 2025. För centraliserade system under 40kW träder 150-GWP-gränsen i kraft 2030.” och fortsätter:

”Som vår rapport visar så sker det en kraftig tillväxt av installationer med naturliga köldmedier. Detta beror på politiska utvecklingar på båda sidor av Atlanten – en mer ambitiös EU-förordning om F-gaser och införandet av den amerikanska AIM-lagen. Naturliga köldmedier drar också nytta av den växande förståelsen för sambandet mellan de senaste f-gaserna (HFO:er och deras blandningar) och PFAS, en miljö- och hälsorisk som vi noggrant följer i denna rapport och under året.”
Läs mer om världsmarknaden för naturliga köldmedier.

Fakta: GWP

1990 var det år då GWP (Global Warming Potential) verkligen etablerades som ett vetenskapligt begrepp och mätverktyg för att jämföra de olika växthusgasernas inverkan på klimatförändringar. Det var året då den första bedömningsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) publicerades, där GWP introducerades och användes för att ge en grund för jämförelse mellan olika växthusgasers effekt på global uppvärmning. Sedan dess har GWP blivit en central del av den vetenskapliga diskussionen kring klimatförändringar och ett viktigt verktyg för internationella klimatpolitiska beslut.

Mer läsning!

Isobutan
Propen
Propan
Koldioxid
Ammoniak
Kylaggregat och användningsområden
Köldmedium i värmepumpar
EU:s gröna giv – klimatvänliga köldmedium centralt