Olika värmesystem – energieffektivitet till klimatavtryck

Uppvärmning av byggnader och hus är en brännhet fråga runtom i Europa, och politikerna i EU har identifierat uppvärmningen som ett problemområde som måste reformeras rejält. Enligt data från EU-kommissionen så står byggnader inom Unionen för cirka:

• 40 procent av energiförbrukningen
• Över 50 procent av gasanvändningen
• En tredjedel av alla utsläpp av växthusgaser

Cirka 35 procent av byggnaderna är över 50 år gamla och nästan 75 procent av byggnadsbeståndet bedöms som energiineffektivt. En hårresande siffra. Men EU tar nu krafttag inom olika områden för att klara både klimatomställningen, få ett större energioberoende och öka energieffektiviteten. Läs mer om EU:s gröna giv för att få en samlad bild. I slutet av 2023 enades EU-Parlamentet, EU-kommissionen och Europeiska Rådet om revideringarna i det så kallade Energiprestandadirektivet. Bland annat innebär detta nollutsläppskrav för alla offentligt ägda byggnader (från 2028) och för alla andra nya byggnader (från 2030). Medlemsstaterna måste också säkerställa att nya byggnader är solenergianpassade, vilket innebär att de ska vara förberedda för solcells- eller solvärmeinstallationer på taket.

När det kommer till befintliga byggnader (bostadshus) ska varje medlemsstat utforma sin egen nationella plan för att minska energianvändningen med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035.

Sverige och Estland är bäst i klassen på grön uppvärmning. Källa Eurostat

Sverige och Estland bäst på uppvärmning och kyla

En annan del av EU:s gröna giv och som hänger samman med energieffektiviseringar är uppvärmning och kylning – detta står för hälften av EU:s totala energikonsumtion. Här vill EU kraftigt öka andelen förnybar energi. År 2022 utgjorde andelen förnybar energi cirka en fjärdedel. Sverige är bäst i klassen (69,3%) följt av Estland (65,4%) med uppvärmning/kylning som framställs via förnyelsebar energi. Båda länderna har en stor penetration av värmepumpar och lyckas också ta till vara på biomassa i stor utsträckning.

Just värmepumpar är något EU fastnat för och inom ramen för REPowerEU har man också slagit fast att Europa behöver 10 miljoner värmepumpar under de kommande 5 åren för att möta klimatkrisen. Inom ramen för f-gasförordningen så ska fluorerade gaser fasas ut, men HFC-köldmedier (väte-fluor-kol-föreningar) som har betydligt högre GWP-värden jämfört med naturliga köldmedier kommer fortsatt att vara tillåtna. Så val av köldmedium har stor betydelse för klimatet.

Olika värmesystem och fördelar/nackdelar

Det finns många olika värmesystem att välja emellan för kommersiella fastighetsägare och husägare, från varianterna som använder energikällor med högre CO2-utsläpp till värmekällor som genererar lägre/minimala utsläpp av växthusgaser. Vissa värmesystem använder mer el än andra. Om man inte producerar all el själv (vilket är väldigt ovanligt, till exempel husägare med solceller både producerar och köper el) så finns det olika val man kan göra. Sveriges elproduktion består till största del av vattenkraft och kärnkraft som tillsammans svarar för 80 procent av den totala produktionen av el – här är det därför enklare att köpa el producerad med hjälp förnyelsebara energikällor.

Nedan kommer kort en beskrivning av olika värmesystem

Värmepumpar

Det är inte svårt att förstå varför både större fastighetsägare och vanliga husägare blickar mot värmepumpar; du får billig energi och kan välja mellan flera olika lösningar som innebär låga CO2-utsläpp – speciellt om du väljer ett naturligt köldmedium. Det finns en mängd olika typer av värmepumpar som hämtar energi på olika sätt: bergvärme, ytjordvärme, luftvärme, luft/vatten och vattenvärme. Luftvärmepumpar kommer med en energimärkning.

Så här skriver Svenska Kyl- och värmepumpföreningen om större fastigheter och värmepumpar: ”Den kanske mest fördelaktiga värmepumpinstallationen är i fastigheter där det både finns ett värme- och kylbehov. Värmepumpens varma sida värmer de delar i fastigheten som har ett värmebehov (t ex lägenheter, kontorslokaler) och varmvattnet medan värmepumpens kalla sida står för luftkonditioneringen i t ex butiker och datarum.”

Bergvärme och ytjordvärme sorteras under geoenergi.

Utveckling, utsläpp av växthusgaser från den svenska fjärrvärmesektorn. Källa Naturvårdsverket

Fjärrvärme

Fjärrvärme finns i många europeiska länder och i Sverige erbjuds det av kommunala energibolag och här produceras värmen i värmekraftverk. Värmen skickas sedan ut i ett stort nät (rör i marken) till alla uppkopplade fastigheter, privata som kommersiella. Fördelen med fjärrvärme är att du får en säker källa för uppvärmning – men liksom för elpriset/elhandeln så är du i händerna på en annan aktör (pris per kWh kan gå upp om du inte sitter på ett bundet avtal). Många fjärrvärmekraftverk i Sverige använder i stor utsträckning förnybar energi (t.ex biomassa). Den svenska fjärrvärmen, har enligt Naturvårdsverket, minskat sina CO2-utsläpp med 37% sedan 1990. Detta beror på utfasningen av kol, gas, torv och olja.

Naturgas

Naturgas är en vanlig uppvärmningsmetod/källa i stora delar av Europa för både hushåll och kommersiella fastigheter. EU vill minska gasanvändningen rejält, både för att minska beroendet av rysk gas men också för att klara klimatomställningen. Energiutbytet från naturgas är högre jämfört med andra fossila bränslen men det inte otänkbart att det kommer tuffare regleringar framgent kring utvinning.

Det är stor skillnad på naturgas och biogas som framställs genom att t.ex bränna gödsel eller biologiskt avfall från hushåll. I Sverige växer marknaden för biogas. Så här skriver branschorganisationen Energigas Sverige om biogas: ”Biogas är en viktig pusselbit på en förnybar energimarknad och för att möjliggöra tillväxten av en cirkulär ekonomi. Fossilfri vätgas kan också användas till lagring och balansering av elnätet.”
Globalt så används 90% av biogasen för värme- och kraftproduktion (producera el). Biogas används inte för att värma upp fastigheter.

Direktverkande el

Har man följt nyhetsinslagen de senaste åren i samband med höga elpriser så är det inte sällan hushåll/fastighetsägare med direktverkande el intervjuats – sitter man med ett rörligt avtal kan uppvärmningen bli mycket dyr. Sedan tillkommer nätavgifter. En fördel med direktverkande el är att radiatorer/element är billiga att införskaffa och du kan själv välja att enkom köpa 100% förnybar el. En nackdel med direktverkande el, förutom risken för kraftiga höjningar av elpriset, är att det kan vara svårt att få en jämn värme om man inte byter ut gamla termostater. 

Vattenburen värme

Vattnet kan värmas upp på många olika sätt, har du fjärrvärme så får du varmvatten i ledningarna (både golvvärme och via element). Annars kan du värma upp vattnet med pellets, vedpanna eller en värmepump. Det går också att värma upp vattnet i varmvattenberedare med el. Energieffektiviteten och kostnad per kWh avgörs av hur du värmer upp vattnet.

Solen som energikälla växer i Sverige och EU. Källa: zbynek-burival-unsplash

Solenergi

Den stora fördelen med solenergi är att själva energin är gratis och att det är miljövänligt alternativ. Du kan få bra effekt på relativt små ytor. Enligt Energimyndigheten så kan du generera ungefär hälften av den värme som ditt hus behöver via solen. En vanlig solfångare som är mellan 4 och 6 kvadratmeter stor kan du koppla till en varmvattensberedare som innehåller 200 till 300 liter.
Svensk solkraft stod år 2023 stod för 1,9% av elproduktionen i landet. Dock ökar anslutna anläggningar och den installerade effekten. Enligt Energimyndigheten som citeras ovan så installerades 100.000 nätanslutna solcellsanläggningar i Sverigeunder 2023, den installerade effekten ökade med 70% från 2022.
Inom EU och REPowerEU så lyfts sol och vind fram som strategiskt viktiga.