Geoenergi - Grön värme och kyla under jord
I detta avsnitt av 1,5 Grader fördjupar vi oss i geoenergiens tysta men kraftfulla värld tillsammans med Signhild Gehlin, VD på Svenskt Geoenergicentrum. Lär dig hur bergvärme, jordvärme och geokyla inte bara är kostnadseffektiva, utan också en vital del av vår hållbara framtid. I avsnittet diskuterar vi ämnen så som:
- Utvinning av geoenergi och dess effektivitet
- Bergvärme och hur det används för kommersiella fastigheter
- Geokyla som bland annat används kyla från marken på sommaren
- Och mycket mer
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Lyssna
Geoenergi - Grön värme och kyla under jord
Bergvärme känner de flesta till. Men visste du att det finns massor av lagrad energi i jorden, i grundvattnet och i våra sjöar och vattendrag. Och visste du att man lika gärna kan utvinna kyla där?
I detta avsnitt av 1,5 grader fördjupar vi oss i geoenergiens tysta men kraftfulla värld tillsammans med Signhild Gehlin, VD på Svenskt Geoenergicentrum och Andreas Bäckäng, VD på Enrad.
Lyssna på avsnittet eller läs sammanfattningen.
Geoenergi – en vacker och fantastisk energikälla
Signhild har arbetat med geoenergi i 11 år. Hon tycker att det är en fantastisk teknik som man kan ägna hela livet åt.
”Det är en så vacker och fin energiresurs. Den är inte störande för hörseln, lukten eller synen. Och så är den miljövänlig med”, säger Signhild.
Andreas säger att han inte riktigt kan se det vackra i geoenergi på samma sätt som Signhild, men han tycker att den har enorma fördelar med hur man nyttjar energin.
Men vad är geoenergi egentligen?
Signhild förklarar att det är ett samlingsbegrepp för flera olika tekniker som på ett eller annat sätt tar upp värme och/eller kyla från marken.
Det vanligaste man använder inom geoenergi är värme och kyla från berggrunden, grundvattnet, ytvattnet och den värme som i första hand kommer från solen.
1000 meter slang med jordvärme på åkern
Andreas berättar att han har jordvärme hemma – ett geoenergisystem som ger fantastiska temperaturer enligt honom. Vanligtvis brukar man lägga ner en slang som är 400–600 meter lång, men Andreas la ner 1000 meter för att göra energisystemet ännu mer effektivt.
Signhild förklarar att slangarna ska läggas ner i slingor som inte får ligga för tätt. Det innebär alltså att man behöver en stor gräsmatta eller åker för att det ska fungera. Eftersom Andreas bor på en bondgård hade han tillräckligt stora ytor att utnyttja, dessutom var det både billigt och tidseffektivt. Han fick det för en tredjedel av vad det hade kostat med ett borrhål.
Signhild poängterar att är du en dedikerad trädgårdsodlare och vill ha jordvärme, kan du behöva tänka till ett extra varv. Eftersom du tar ut energi ur marken så motsvarar det att du flyttar din trädgård en klimatzon längre norrut. Då krävs det odlingar som trivs i det kallare klimatet.
En svaghet med jordvärmesystem är att man får som mest värme när han behöver det som minst. Du får alltså mer värme på sommaren när solen skiner och mindre på vintern, förklarar Signhild. Om du i stället skulle borra ett vertikalt hål skulle värmen bli mer konstant.
Vi har 600 000 geoenergisystem i Sverige
Bergvärmesystem för småhus är den absolut vanligaste tekniken vi har i Sverige med över en halv miljon installerade. Med tanke på att det finns 2,5 miljoner småhus i vårt långa land är det alltså en stor andel med bergvärme, säger Signhild.
Näst störst är ytjordvärme och därefter grund- och sjövattenvärme.
Ytjordvärme är det Andreas använder på sin gård. Men du kan också utvinna värme från sjöbottnar, havsvikar och vattendrag. Det är ett liknande system med slangar som ligger i slingor på botten, med en köldbärare kopplat till en värmepump. Signhild säger att när det kommer till den här typen av system behöver man tänka på att förankra det väl i botten eftersom slangarna annars kan flyta upp till ytan.
En fördel med vattensystem är att det blir väldigt effektivt då man kan dra nytta av värmen som rör sig i vattnet. Dessutom är vatten som tyngst vid fyra grader vilket innebär att det alltid kommer vara fyra grader på botten – om det inte skulle bli bottenfryst.
Systemet att nyttja kyla på sommaren finns där – men få använder det
Andreas säger att det finns möjlighet att nyttja värmepumpens kyla på sommaren med ett geoenergisystem, genom att använda ett vätska-vätska system som är kopplat till bergkyla. Ungefär så som Enrad har satt upp det i världens mest miljövänliga möbelfabrik The Plus. Men det är få som utnyttjar kylan trots att tekniken finns där.
Signhild säger att det är vanligare att nyttja både värme och kyla i större anläggningar. Hon tror att anledningen till att inte fler småhusägare gör det är på grund av att det inte finns en standardlösning för det ännu.
Men det finns en stor fördel med att nyttja både kyla och värme som många inte känner till. Det blir nämligen sitt eget cirkulära system
Så här går det till: När du använder din värme producerar du din egen kyla som du sparar i marken till sommaren. På sommaren behöver du bara en cirkulationspump och en liten fläkt för att dra nytta av din egenproducerade kyla. När du gör det lagrar du samtidigt ner värme till vintern vilket innebär att du kan nyttja samma kwh om och om igen.
“Det är så vackert med cirkulerande egenproducerad värme och kyla året runt som man bara kan skapa med geoenergi”, säger Signhild.
Andreas tror att en anledning till att inte fler nyttjar detta idag är för att ingen ser helheten Det är olika yrkesgrupper där en person arbetar med kyla och en annan med värme. De båda yrkesgrupperna gör sin egen grej i stället för att jobba ihop.
Vilket är mest lönsamt – borrhål eller fjärrvärme?
För att ta ut värme och kyla ur berget krävs djupa borrhål. Signhild säger att en geoenergianläggning generellt innebär ganska stora investeringar eftersom borrhålen, värmepumparna och installationen kostar mycket.
Men när systemet väl finns där är drift- och underhållskostnaderna små. Med fjärrvärme som alternativ så har du en liten investeringskostnad men du är helt i händerna på fjärrvärmebolagens kostnadsbild. Du kan alltså inte kontrollera dina kostnader på samma sätt. Men Signhild tycker inte att man ska ställa de två lösningarna mot varandra då båda är lika viktiga för ett hållbart energisystem.
Andreas säger däremot att om man ställer fjärrvärme och geoenergi mot varandra rent miljömässigt, så är inte fjärrvärme lika bra eftersom man eldar skog och soppor för att hålla igång det. Då är geoenergi bättre där allt är helt rent – samtidigt som det är ett evighetssystem där du kan nyttja samma kyla och värme flera gånger om.
Vill du lära dig mer om geoenergi? I poddavsnittet går Andreas och Signhild in på ännu fler detaljer kring borrhålens djup, vilka temperaturer du kan få och mycket mer.
Vi på Enrad har över 15 års erfarenhet av att utveckla energieffektiva kyl- och värmesystem som använder naturliga köldmedier. Hör av dig till oss på info@staging.enrad.se om du har några frågor.
Digitala utbildningar
Vill du lära dig mer om naturliga köldmedier?
I vår kostnadsfria utbildning får du större kunskap om de regler som gäller vid projektering och installation av kyl- och värmeanläggningar som använder naturliga köldmedier.
Är du redo att ta klivet mot ett klimatneutralt samhälle?
Då vill vi gärna höra från dig! Vi förstår att det kan finnas en del frågetecken när du står inför att byta ut det du är van vid mot något nytt. Men vi finns här för att besvara alla dina frågor, vare sig det handlar om våra produkter eller om naturliga köldmedier överhuvudtaget.