Världsmarknaden för naturliga köldmedier

Efterfrågan på klimatvänliga naturliga köldmedier förväntas växa i takt med att lagstiftningar runtom i världen skärps kring syntetiska köldmedier som innehåller bland annat fluor men även PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser). Detta enligt Fortune Business Insights som har gjort en stor kartläggning och tittat på ekonomisk data, regelkrav, olika studier, intervjuat nyckelpersoner inom industrin (både producenter och köpare) globalt.

Industrin för köldmedia, konstaterar Fortune Business Insights, har några tuffa år bakom sig i efterdyningarna av Covid19-pandemin med brist på råvaror, högre priser, logistiska utmaningar, brist på arbetskraft och stora osäkerhetsfaktorer som gjort att bland annat projekt försenats eller lagts ner. Framgent framhäver man att naturliga köldmedier kommer att ta allt större marknadsandelar.

Efterfrågan på gröna lösningar växer

I analysen som uppdaterades så sent som i april 2024 så konstateras att naturliga köldmedier som isobutan R600A och propan R290 redan används i 50% av nyproducerade kylar, men att trenderna för propen R1270 och butan R600 också ser positiva ut. 

Både Kina och Indien satsar mycket på R290 (propan) i nya luftkonditioneringssystem. Om man kollar på specifika företag så har till exempel Coca Cola, som äger över 3 800 varumärken globalt (däribland MER i Sverige) investerat i 1,7 miljoner kylaggregat helt fria från HFC-gaser. I samband med detta har man satsat på energibesparingar som redan minskat elanvändningen med 35%.

Ett viktigt skäl till den ökade efterfrågan på naturliga köldmedier är dess låga GWP-värden jämfört med HFC och HFO – frågan om växthusgaser och dess skadliga klimatpåverkan är akut och det kommer bli svårt framgent för stora aktörer att inte satsa på gröna lösningar. Läs mer om GWP (Global Warming Potential) och hur det räknas ut.

Marknadssegmenteringen av naturliga köldmedier

Marknaden för naturliga köldmedier delas primärt upp i tre olika segment, eller kategorier av köldmedier.
● Kolvätebaserade köldmedier såsom Propan och Isobutan
● Ammoniak
● Koldioxid
Det finns många olika sektorer som använder naturliga köldmedier, från industri, transport/logistik till mindre kyl- och värmeenheter som används i till exempel bostäder. Läs mer om köldmedier och värmepumpar. Fortune Business Insights bedömer att det framförallt är industrisektorn som kommer att driva efterfrågan, här pratar vi om stora aggregat som används inom till exempel livsmedelsindustrin.

I dagsläget innehar Europa den största marknadsandelen för naturliga köldmedier mycket tack vare att fler industriföretag satsar på en grön omställning och att EU driver på lagstiftningsmässigt (F-gas förordningen) och utfasningen av HFC-gaser. EU ställer också högre krav på nya värmepumpar och AC-system (Air Conditioning). Under 2023 så värderades marknaden för naturliga köldmedier till SEK 6,5 miljarder på kontinenten. I USA så hårdnar också lagstiftningen kring köldmedier som innehåller bland annat fluor. I Sydamerika ligger lagstiftningen efter men här bedöms utvecklingen i USA, både på nationell nivå men även delstatsnivå, påskynda efterfrågan kring primärt kolväte-köldmedier.

Kollar man på Compound Annual Growth Rate (CAGR) eller sammansatt årlig tillväxttakt så är APAC (Stillahavsregionen av Asien) den snabbast växande marknaden, mycket kopplat till de stora behoven av AC-anläggningar. Här ingår länder som Kina, Japan, Australien och Indonesien. 

Globala producenter av naturliga köldmedier

Det finns en rad stora producenter av naturliga köldmedier globalt. I Europa finns aktörer som
Air Liquide, A-Gas International Ltd, Danfoss, Linde plc och Tazetti S.p.A.

Fakta: Naturliga köldmedier

Naturliga köldmedier har använts i kyl- och värmepumpar i över hundra år. Eftersom de har väldigt goda termodynamiska egenskaper ger de också god effekt. De vanligaste naturliga köldmedierna är propan R290, isobutan R600a, propen 1270, ammoniak R717 och koldioxid R744. Köldmediers påverkan på klimatet mäts med det så kallade GWP-värdet. Naturliga köldmedier har 0-3 i GWP-värde medan f-gaser (HFO/HFC) ligger på mellan 570-4200 i GWP-faktor mätt på 20 år. Målet med f-gasförordningen är att minska förbrukningen av f-gaser med 79 procent till 2030. Och till 2050 ska de vara helt borta från marknaden.
HFC = Vätefluorkolföreningar eller fluorerade kolväten
HFO = Hydrofluoroolefiner
F-gaser = F-gaser är en syntetisk gas som bland annat innehåller fluor men även PFAS