Allt du behöver veta om propan R290

Allt du behöver veta om propan R290

Vilka fördelar och nackdelar har propan? Vilka regler finns det och vad ska man tänka på när det gäller service och underhåll?

De frågorna och många fler får du svar på i poddavsnittet “Allt du behöver veta om propan R290” med Stig Rath, kylteknisk rådgivare, läroboksförfattare och utbildare samt Andreas Bäckäng, VD på Enrad.

Lyssna på avsnittet eller läs sammanfattningen.

Regelverk kring anläggningar med propan

Propan kan med fördel användas i många olika typer av anläggningar. Bland annat säger Stig att det är ett vanligt förekommande köldmedium i matbutikernas kyldiskar.

Myndigheternas regelverk är enkla, menar Stig. Det finns ett regelverk innan man startar igång anläggningen som kallas maskindirektiv. Därefter ska man förhålla sig till bruksanvisningen som också innehåller en riskbedömning.

Det största fokuset i regelverken ligger på att anläggningen ska hålla tätt när den är ny och att den ska fortsätta göra det under de 20–30 år som den används.

Andreas säger att vi i Sverige också behöver förhålla oss till arbetsmiljöverkets regler, som bland annat säger att anläggningen ska kontrolleras årligen. I Norge finns inte en motsvarighet till arbetsmiljöverket. Det skulle i så fall vara DNK (ungefär som MSB). Men DNK hjälper till först när en olycka redan skett, säger Stig.

Enkel och säker hantering av aggregaten

När det kommer till tillverkning av aggregat som använder det naturliga köldmediet propan, ligger fokus på att de ska vara enkla och säkra att hantera, säger Andreas. Det gör man bland annat genom att följa olika branschstandarder.

Dels ska det vara enkelt för den som använder aggregatet, alltså brukaren. Men också för dem som arbetar med service och underhåll.

Enrads aggregat är till exempel tillverkade för att passa med gamla anläggningar. Något som även Viktor Jonsson från Francks Kylindustri berättar om här.

Köpare borde ställa kompetenskrav på installatörer

Som köpare kan det vara svårt att veta om alla regler efterföljs. Det man nästan alltid kan vara säker på är att producenterna uppfyller alla kraven. Det kan du bland annat se på produktens CE-märke.

Stig säger att CE-märkta produkter är väldigt bra, men i Norge är det största problemet att vem som helst får installera. Rörmokare, totalentreprenader och ventilationsfirmor är exempel på företag som installerar aggregat med naturliga köldmedier. Men en rörmokare har oftast inte kunskap om reglerna.

Därför tycker Stig att en köpare borde ställa kompetenskrav på installatören. Det är ofta där det kan brista – sällan hos tillverkaren. Andreas håller med och säger att även i Sverige finns det en stor kunskapslucka som behöver fyllas hos installatörerna.

Hur kan installatörerna skaffa den kunskapen de behöver?

Stig berättar att han har läst på om de olyckor som skett med naturliga köldmedier över världen. Alla olyckor har en gemensam nämnare: ett ingrepp har gjorts när det skedde. Det är alltså inte aggregaten som plötsligt bara exploderar som en del har bilden av.

Men hur ska vi då hjälpa installatörer och kyltekniker att få rätt kunskap?

Det ställs redan nu högre krav än tidigare. Bland annat genom den uppdaterade f-gasförordningen.

Andreas håller själv många utbildningar inom hantering av naturliga köldmedier. Något han ofta får höra av deltagarna är att det var enklare än de trodde. Det handlar alltså egentligen inte om att det är svårt. Det har bara inte funnits tillräckligt med utbildningstillfällen.

En halv miljon anläggningar ska bytas ut i Norge

Är det värt för en installatör som arbetat länge i branschen att utbilda sig inom hantering av naturliga köldmedier?

Absolut! Bara i Norge ska en halv miljon kylanläggningar bytas ut över tid, berättar Stig. Eftersom syntetiska köldmedier fasas ut i en snabbare takt kommer man inte ha ett annat val än att skaffa anläggningar med naturliga köldmedier. Det kommer alltså finnas massvis med jobb för installatörer med den kompetensen.

Även konsulter inom värme och kyla kommer tjäna på att hålla sig uppdaterade kring regelverken. Andreas får många frågor om utloppsledning, ventilation och säkerhetsventil från konsulter. Stig känner igen det och säger att det är en del frågor kring riskvärderingen också. Han tillägger att man behöver göra en riskbedömning på alla anläggningar – inte bara de som använder naturliga köldmedier. Det är egentligen inget extra jobb.

Vi har vetat länge vad som måste göras – ändå går det långsamt

Som några sista ord uttrycker Andreas sin frustration över att det går för långsamt med övergången till naturliga köldmedier. Vi har vetat i många år att syntetiska köldmedier förstör vår planet – men det är en lång process att få människor att förstå hur viktigt och enkelt det är att vända utvecklingen.

Att byta till naturliga köldmedier är bland det bästa vi kan göra för miljön – nu behöver vi bara få marknaden att förstå det också. “Det går sakta men säkert åt rätt håll”, säger han.

Vill du veta mer om propan? Lyssna på poddavsnittet där Andreas och Stig går in på ännu fler detaljer kring regelverk, eftermarknad och installation.

Har du frågor om naturliga köldmedier? Vi på Enrad har över 15 års erfarenhet från branschen och svarar gärna på alla dina frågor. Maila oss på info@staging.enrad.se