Så kommer Vasakronan "förbi och fram" bland klimatkraven

Så kommer Vasakronan "förbi och fram" bland klimatkraven

Hur påverkas man som fastighetsägare av alla klimatkrav och hur gör man hållbarhet till en fördel? Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan förklarar hur de lyckats med sitt hållbarhetsarbete.

Lyssna på avsnittet eller läs sammanfattning.

Vasakronans mål – att ligga 50% under branschsnitt i energiförbrukning

Anna började arbeta som hållbarhetschef på Vasakronan 2008. Hon lockades av tjänsten eftersom de hade en ny och modern syn på hållbarhetsfrågor – som handlade mer om att satsa på framtiden än att bara uppfylla dåtidens hållbarhetskrav.

Anna säger att även om Vasakronan har ett tydligt fokus på lönsamhet, är det aldrig på bekostnad av människor och miljö. Därför har hållbarhetsfrågorna haft en viktig strategisk betydelse i över 15 år.

När Anna började på Vasakronan satte de ett långsiktigt energisparomål att ligga 50% under branschsnittet i energiförbrukning. Idag är de nere på 70% av energiförbrukningen som de hade 2008.

Anna förklarar att det inte är en enskild åtgärd som gjorts utan en mängd olika. Och att i befintliga kontorshus finns det en otroligt stor effektiviseringspotential. Fastighetsägare behöver inte ens investera särskilt mycket för att energispara.

Vasakronan har sedan länge kunnat räkna hem investeringen för åtgärderna de gjort för att energieffektivisera sina byggnader.

Många frågar efter taxonomilinjerade lokaler

Anna förklarar att fram tills nu har Sverige endast haft energikrav för nyproduktion eller riktigt stora ombyggnationer som klassas som nyproduktion. Befintliga byggnader har inte omfattats av regelverken.

Men med taxonomiförordningen som trädde i kraft 1 januari 2023, har effekten blivit att även befintliga bostäder behöver ses över. Även om taxonomin inte är ett regelverk, så sätter den press på företag att tänka mer kring hållbarhetsfrågor för att inte klassas som bruna. Därmed har Vasakronan märkt av ett väldigt högt tryck från kundsidan när det gäller att man vill hyra i taxonomilinjerade fastigheter.

Vill du som fastighetsägare inte stå med tomma lokaler i framtiden, behöver du alltså få ner energianvändningen i dina befintliga fastigheter.

Lyssna på ett avsnitt om taxonomin här.

Det finns stora potential i energieffektivisering

Andreas undrar om inte energieffektivisering är ett uttjatat ord som ingen orkar lyssna på. Anna håller med om att det kan uppfattas som tråkigt och ointressant, men påpekar att det finns stora besparingar att göra genom att effektivisera energianvändningen och använda energi mer flexibelt.

Anna förklarar att besparingar inte bara handlar om att spara kilowattimmar (kWh) utan även om när energin används. Hon nämner att genom att använda energi under perioder med lägre efterfrågan, kan nya intäktsströmmar skapas. Bland annat finns tjänster som frekvensstabilisering för Svenska Kraftnät och man kan få betalt för att inte använda energi vid hög efterfrågan.

Vasakronan arbetar också med att producera egen energi och har installerat solceller på 90 fastigheter och byggt en solpark i Uppsala. Andreas tipsar om att lyssna på poddavsnittet om geoenergi där du kan lära dig mer om egenproducerad energi.

Att minska energiförbrukningen i en fastighet är alltså en kombination av massvis med olika saker. Vasakronans tre-stegs-process går ut på att först minska energibehovet, sedan blir mer flexibla i energianvändningen och lagra energi, och slutligen försöker de producera så mycket egen energi som möjligt.

Energieffektivisering ger bättre inomhusklimat

Anna berättar att kontorsbyggnader i Sverige ofta är överventilerade baserat på antaganden om användning som inte stämmer med verkligheten. Genom att anpassa ventilationen efter faktisk användning kan man undvika att blåsa in för mycket kall luft – vilket idag är en stor anledning till att många fryser på sina arbetsplatser.

Genom att minska på den kalla luften sparar man både energi och förbättrar inomhusklimatet. När Vasakronan har skickat ut undersökningar till sina kunder har det visat att energieffektivisering ofta leder till nöjdare kunder.

Andreas nämner ett exempel från Akademiska hus där de studerade beteendemönster och styrde ventilationen därefter, vilket resulterade i energibesparingar utan att försämra inomhusklimatet. Anna understryker att det är människorna i byggnaden som behöver frisk luft – inte byggnaden – och att överventilering ofta leder till onödig energianvändning och sämre inomhusklimat.

Anna berättar att Vasakronan sedan 2010 haft gröna hyresavtal som standard, vilket innebär att de samarbetar med hyresgästerna för att minska energianvändningen. Hyresgästerna kan bidra till energibesparing genom att anpassa sitt användande av lokaler, exempelvis genom att samlas på ett våningsplan under semestertider.

Anna poängterar att hyresgästers vilja att samarbeta ofta drivs av miljö- och hållbarhetsmål snarare än ekonomiska incitament, eftersom energikostnaden är relativt låg jämfört med hyran i stora städer.

Hyresgästerna efterfrågar data om energiförbrukning och CO2-påverkan för att kunna visa förbättringar i sina hållbarhetsrapporter, och det finns en ökande efterfrågan på sådan data.

Nybygge eller befintliga fastigheter – vad vill kunderna ha?

Hur intresserade är egentligen hyresgäster av att flytta in i nya lokaler? Anna svarar att traditionellt sett har det varit stort intresse för nya byggnader på grund av att man ser dem som mer effektiva och moderna. Men på senare tid har flera stora företag uttryckt att de inte längre vill flytta in i nybyggda hus på grund av den höga koldioxidpåverkan som är kopplad till byggprocessen.

Många företag som har science based targets för sina klimatmål vill även inkludera utsläppen från nya lokaler i sin klimatrapportering och överväger begagnade alternativ om likvärdiga lokaler finns tillgängliga.

Så hur påverkar detta Vasakronans framtida byggprojekt?

Anna förklarar att framtida byggprojekt måste ha en extremt låg CO2-påverkan och använda enbart återvunna och förnybara material. Det är också viktigt att minimera resursanvändningen och se till att driftutsläppen är betydligt lägre än befintliga byggnader.

Anna avslutar med att avfärda myten att energieffektivitet kräver nybyggnation, då energieffektivitetsåtgärder som fönsterbyte och isolering av fasader och rutor ofta kan förbättra den totala livscykelprestandan hos en befintlig byggnad mer än att bygga nytt från grunden.

Det kommer ställas högre krav på produktleverantörer

Så hur kommer energilösningarna se ut i kommande hus och vad frågar kunderna efter?

Anna förklarar att kunderna inte är särskilt intresserade av tekniska detaljer utan fokuserar på låg energianvändning, helst nära nollnivå. De vill gärna ha egenproduktion som syns, såsom solceller, eftersom det ger företagen en bra image. Det viktigaste för kunderna är att energianvändningen minimeras samtidigt som ett bra inomhusklimat upprätthålls.

Anna förutspår att om fem år har Vasakronan fortsatt att halvera sin totala energianvändning. Hon tror också att fler byggnader kommer att delta i flexibilitetstjänster för energinätet, vilket innebär att de kan lagra och använda energi när det finns ett överskott.

Det kommer också bli högre krav på Vasakronans produktleverantörer. Anna nämner att de kommer att fokusera på hållbarhetsaspekter såsom materialval, CO2-utsläpp vid tillverkning, och socialt ansvar.

De kommer att kräva detaljerade svar kring arbetsförhållanden, risken för barnarbete och andra mänskliga rättighetsbrott i produktionskedjan. Anna betonar att de inte kommer att nöja sig med enkla svar utan planerar att genomföra revisioner på plats i leverantörsfabriker tillsammans med andra aktörer inom branschen.

Vill du veta mer hur Vasakronan arbetar med hållbarhet? Lyssna på poddavsnittet som går in på ännu mer detaljer.

Vi på Enrad har över 15 års erfarenhet av att utveckla energieffektiva kyl- och värmesystem som använder naturliga köldmedier. Hör av dig till oss på info@staging.enrad.se om du har några frågor.